Bogserbåten Pilen låg där vid kajen tillsammans med hamnens nyinköpta bogserare Buster. De två tittade på varandra och menade att det hade varit betydligt
lämpligare bogserare att ha där hemma i viken. För just viken var ju tanken att gälla som arbetsområde för den lille bogseraren. De hade ju en postväxel utställd av Svensk Kreditbanken i Visby. På hela beloppet
som gällde inköp av just Pilen i Nyköping och inget annat. Det kändes stort för Bengt-Olof att fått De andras förtroende att just hämta hem detta flytetyg. De två besiktigade,
titta runt nere i maskinrummet. Hamnens Skeppare som var hamnkapten själv menade på att det inte fanns mer en Albinmotor och en bränsletank rymmande tolvhundra liter dieselolja. Inga bostäder någonstans ingen endaste koj fanns det.
Akterdel där det under ångmaskinens tid varit kolbox och sötvatten tank. Fanns nu en ingjuten ankarkätting i betong som barlast. Allt såg ut att fungera lanternor och kompassen var ny kontrollerad men det fanns många enslinjer
att gå och med detta så blev det än ny justering, Det vill säga här finns en mängd enslinjer där bäringen är kontrollerad. Färska sjökort fanns det ombord, likaså även nödraketer
och en liten plastjolle med två små åror, den bar nog två man om man inte tog något annat med sig än sig själv. Dagen innan hade det varit besök ombord det hade funnits en kompassjusterare från sjöfartsverkets
kompass- och lanternstation hamnen. Så hade man lagt fartyget i en cirkel med styrbordsgir och en med babords gir. Allt medan man har jämfört de kända bäringarna med kompassen. Så har man bedömt om kompassen behöver
kompenseras genom att sätta upp några permanenta magneter. Slutligen har man producerat en kurva som visar kompassens missvisning vid olika kurser.
Alltså var det ju bara att lita på att magnetkompassen
var till fullo riktig för färden över Östersjön. Motorn startas upp, mullrar så snällt, sätter förstäven i kajen och ökar motorvarvet till fullt, arton hundra varv det hördes att motorn jobbade,
svart rök ur skorstenen låter den gå så en kvart kanske sänker åter varvet. Lägger loss förtöjningarna och lämnar så staden Nyköping bakom sig.
Det
visar sig att ett motorvarv runt femtonhundra varv på motorn så gick den lugnt och fint utan vibrationer. Vädret var ett par sekundmeter vind växlande riktning lite disigt men lagom sikt en då för att ta sig ut den långa
farleden bakom Oxelösund järnverk och ut mot Hävringe.
Efter en timmes färd var då ute vid Hävringe båken och satte ny kurs ner mot Hallshuk på Gotland. De skulle kunna
vara nere där samtidigt med färjan från Södertälje.
Bengt-Olof går ner för lejdaren till maskinrummet där han bli ordentligt våt om fötterna. Vattnet stod högt
över durken i maskinrummet, han blir rädd tänker först hoppa upp på däck men det kommer det ju inte att bli mindre med vatten i maskinrummet av, kopplar in driften på maskinens länspump och efter några minuter
ser han att det börjar sjunka undan. Tjalle hade inte märkt av något annat än undrade vad Bengt-Olof stod och tittade ner på utsidan för.
– Spyr Du? Är Du sjösjuk
Bengt-Olof?
– Nej då, jag bara kollar länspumpen, Vi har allt lite vatten i maskinrummet.
– Jag skall titta lite mer vad det kommer ifrån,
möjligen någon läcka vid vatten kylningen. Nu var det inte detta som läckte utan vattnet kom från skyddsröret runt roderstocken. De saktade ner lite på farten, så kom det in något vatten den vägen. De
två samtalade en stund om detta samtidigt som de två börjad tulla av matpaketen de hade fått med sig från hamnen.
Det mörknade någonstans
runt fyratiden på eftermiddagen, land syntes inte varken framför eller bakom dem. Maskinen mullrade på och en svag dyning gjorde att hon rullade lite så där hela tiden. Bengt-Olof tog ratten så Tjalle fick sitta en stund ute
i den friska luften. Det fanns ju ingen värme i hytten men De hittade under däck en äldre modell av fotogenkamin. Den var dock inte tänkt att den skulle kunna vara till bruk mer i sitt liv. Dags för skroten den skickades på utsidan
och försvann i havets djup.
Någon gång före klockan åtta på kvällen så upptäcker de då skenet från
fyren Hallshuk, det skulle ha varit vit sken, men den var grön. Nere på styrbord sida var det ett skarpt Vit sken som var Stenkyrke huk fyr, bort mot Fårö, ost vart syntes ett sken på himmeln. Tjalle fick se på styrbords låring
att färjan kommer med full fart. Strömmen hade satt dem lite syd vart men en timme till så skulle De vara inne i fiskhamnen. Det blev två timmar men ändå kunde han fullgöra sitt jobb vid färjan.
Bogseraren” Pilen” drog morgon och kväll dykarflotten vid tjänligt väderlek vilket det oftast var men morgonen den 13 dec 1965 Hade det blåst ordentligt
och vågorna rullade in i viken så just den morgonen blev det kaffe i hamnen. Ryktet om att en ”skuta” hade strandat vid hamnbygget ute i viken kom till besättningen på ”Pilen”. De två tog sig ut med bil
för att från land se vad som var i görningen de måste kontrollera först innan de gav sig av med båten.
Fortsätter med Ostkust och Foglarö se länkar på vänster
sida!