ALABAMAS KANTRING VID ARHOLMA

Rederi AB Transatlantics ALABAMA om 8 200 ton dw. och Byggd 1962 var den 11 april 1967 på resa i barlast från Stockholm till norrlandshamnar för lastning. I tät dimma fick hon grundkänning utanför Arholma lotsplats, sprang läck, förlorade styrförmågan och drev mot Björkö vid Simpnäs, där hon efter en halvtimme kantrade och sjönk.

Detta blev upptakten till en av de största och mest komplicerade bärgningsoperationerna under senare år. Under mer än två månader arbetade tidvis – förutom tre bärgningsfartyg – fyra pontonkranar ur den i Hamburg stationerade ”Magnus”-serien ed en lyftkraft om vardera 400 ton.    Dessutom pontonkran, som kunde lyfta 800 ton och två lyftfartyg om tillsammans 600 tons lyftkraft – d.v.s. totalt 3 000 ton. Sammanlagt var ett 60-tal man engagerade.

Som vanligt åtog sig Neptunbolaget också denna bärgning enligt "no cure – no pay”-principen. Med den enorma insatsen av tyg och personal – till en del transporterad från Tyskland – är naturligtvis också den ekonomiska risktagningen mycket stor, och uppskattningsvis skulle Neptunbolaget ha förlorat 2,8 milj. kronor om bärgningsaktionen icke hade kunnat föras till ett lyckligt slut

ALABAMA hade vid kantringen fått 100° slagsida och låg med LABAMA hade vid kantringen fått 100° slagsida och låg med 32 meter. Snabba åtgärder måste vidtas för att stoppa oljeläckage. Fartygets patentluckor hade rasat från sina fästen och blockerade fartygssidan. Luckorna måste först tas bort innan man kunde börja underhalning av wirebrokar för upprullning och lyftning av fartyget. Ett gammalt skutvrak, som låg under ALABAMA, komplicerade ytterligare situationen.

Pontonkranarnas besättningar inledde sitt arbete med att svetsa fast stora ”knän”, till vilka hävstängerna skulle kopplas. Inte mindre än 14 dykare arbetade i skift för att placera brokarna under fartyget. Bärgningsarbetet fick avbrytas flera gånger på grund av hårda vindar från nordväst till ost – till en början även med snöfall. Flera gånger tvingades bärgningsflottan att uppsöka skyddat läge.  Natten till den 1 maj höll pontonkranarna lyftfartygen på att driva iland vid ett våldsamt oväder, men genom påpasslighet och gott sjömanskap från bärgningsfartygens sida förhindrades en olycka av större format.

Genom att ALABAMA kantrat, hade skadorna vid grundstötningen blivit åtkomliga. För att täta dessa tillverkades efter dykarnas anvisningar ca 12 m2 stora plåtar, som sedan med hjälp av bultkanoner sköts på plats.

Efter ett långdraget och mycket komplicerat arbete var alla förberedelser för ALABAMAs upprullning klara den 30 maj - kranarna satte kraft på hävarmarna och lyftfartygen hivade i sina rulltåg. Grad för grad rätades fartyget, och på kvällen hade slagsidan minskat till 35°. Den 31 maj på kvällen var slagsidan 20° och den 1 juni endast 10°. Därmed var första etappen av bärgningen avslutad.

Bärgningsarbetet fortsatte nu med förberedelserna för det slutgiltiga lyftet: Lyftbrokar underhalades, tätningsplan av trä byggdes av dykarna och placerades på mellandäck mellan lastrum 2 och 3, mindre skador tätades och lastluckor hivades undan och bärgades.

Som tidigare nämnts var bärgarnas sammanlagda lyftförmåga 3 000 ton. Detta var emellertid inte tillräckligt för att lyfta fartyget, vars egen vikt i vattnet beräknades till ca 4 800 ton, varför en samtidig länspumpning var nödvändig.

Den insatta pumpkapaciteten vartill en början ca 1 000 ton per timme, men ökades senare under lyftningsarbetet successivt till 3 500 ton per timme.

På morgonen den 16 juni började samtliga enheter det slutliga lyftet av ALABAMA. Kraften på den insatta materielen ökade undan för undan samtidigt som länsningen pågick. På eftermiddagen hade man lyft ALABAMA ca 4 meter. Bärgningen var nu inne i ett mycket kritiskt läge, och hela företaget hotades av en förvarnad nordvästlig kuling, som emellertid turligt nog inte kom att menligt inverka på arbetets lyckliga genomförande.

 Den 18 juni kunde delar av bärgningsflottan frånkopplas, eftersom bärgningen då fortskridit så långt att fartyget praktiskt taget flöt på egen köl. Den 19 juni kunde HERAKLES påbörja bogseringen av ALABAMA mot Stockholm under eskort av två pontonkranar, som med sina lyftwirar bevakade stabiliteten.

På morgonen den 20 juni anlände släpet till Stockholm och Finnboda Varv, där en flytdocka stod klar för ALABAMA. Hennes djupgående var emellertid för stort för dockan och kranarna låste därför lyfta akterskeppet under in dockningen.

Efter provisorisk skrovreparation bogserade HERAKLES i början juli ALABAMA till Eriksbergs Mek. Verkstad i Göteborg, där den slutliga reparationen och vissa ombyggnadsarbeten utfördes.