”Axel” och hans turbin?
Systrarna/Bröderna Axel, Harald och Gösta var ju byggda på samma varv, samma typ av maskiner Ruston. Men de var tre olika personligheter att hantera i arbete.
Axel var den av de som Stig körde mest. Harald under de senare åren i Halmstad och Malmö. Gösta vid något enstaka tillfälle.
De som hade arbetsplatsen på bryggan, märkte av mest var ju allt glas. Det var som ett växthus. Visst sikten var bra också. Men man var tvungen att ha stalldörren öppen på läsidan för att få
luft. Därmed kom också ljud och avgaser in på bryggan. De båda Axel och Harald, kunde man få att hoppa jämfota. Med fel varvtal på huvudmaskin och för stor stigningen på propellern, kunde man komma i otakt,
så överbyggnaden kom i svängning.
På Harald hördes inte eller rättare sagt, dennes turbin uppfattade Stig inte som störande. Han
upplevdes också som starkare men det kanske inte skall nämnas. För allt hänger ju på hur det hela är inställt där nere i maskinrummet. Stig
hade redan i början av sjuttiotalet råkat ut för en ordentlig ljudbang borta i Norge på kran. Öppnade en dörr ut på däck. Samtidigt som en av smederna slog på en plåt för att få passform på
denna. Efter den smällen var Stig totalt döv (lomhörd) i tre dygn. Hörseln kom så smått tillbaka, men efter ett tag tillsammans med Axel så fick Stig med mig ett ljud hem.
Läkaren uppdagade detta vid en läkarkontroll att Stig hade försämrad hörsel. Utredning startades. Arbetsskaderapport skrevs med påföljd att Stig inte fick vara ombord på ett
tag. Det konstaterades att hans ton i huvudet uppmättes till 7500 hertz 80-85 decibel.
Ingenjörerna åkte till Södertälje där Axel låg,
de följde med ut på jobb. Det konstaterades att vid arbetsvarvet som var på ett intag av fartyg, fann man just dessa värden som Stig bar med sig i huvudet.
– Ä- sa doktor Lindström Du Stig behöver inte höra, det har du ju andra till. Så stämpeln satt på läkarintyget. Stig fick en stor plåtlåda med sig på sina resor. Måtten 50cm x30cm
x20 cm hög. Det som idag kallas för hörselslinga med en liten propp i varje öra, en liten sändare som man sätter på bordet eller bär runt halsen. var stora hörselskydd, antenn inom hus i taket på styrhytten.
Allt detta för att Stig skulle kunna hantera radion vid hamnbogseringarna. Detta med hjälpmedel blev senare inskrivit i hans sjöfartsbok.
Vid ett senare tillfälle långt in på åttiotalet, när sjöfartsläkaren i Stockholm hade gått i pension. Så slog det stopp för Stig till
sjöss. Mer om detta senare.
!