Foglarö

Året 1966.

I slutet av januari månad kom det in ett av de större fartygen som angjort Storugns hamn för att lasta kalksten. Lotsarna menade på att Pilen skulle hjälpa till med att svänga runt det tomma fartyget, så att hennes styrbords sida kom mot utlastaren på kajen. Pilen kopplade aldrig någon tross utan tryckte runt stäven på det stora fartyget, samtidigt som lotsen backade upp henne. Det fungerade väldigt bra alla var nöjda.

      Efter något dygn kanske det var eller dagen efter. Så skulle hon vändas vid kajen, för skeppslastaren nåde inte hela vägen ut i lastrummet. Så det var för Pilen att agera bogpropeller. Även denna manöver klarade Pilen av utan att göra bort sig. Efter sex timmar skulle den stora vändas och slutlastning genom-föras. Detta gjordes och pilen assisterade där framme vid avgång från kaj, efter fem sex fartygslängder ser Vi från Pilen hur ”Foglarö” beter sig, hon kränger till, börjar gira babord hän. Lotsen begär att lotsbåt och Pilen kommer upp på sidorna för att hjälpa till.

 -Jag kör upp henne norr om läget,  så ni vet vad jag tänker meddelar lotsen.

Det kändes svårt, overkligt att se besättningen stå vid relingen med flytvästar på sig klara för att överge fartyget. Nu han de inte sätta någon livbåt innan de stod på land i badviken.

 

Och den första feb 1966 händer följande enligt Gotlands Allehanda.

12 000 - tonnare i Kappelshamnsviken nära att kantra med 37 man

Gick på okänd grynna.

    Det största lastfartyg som någonsin besökt en gotländsk hamn 12 100-tonnaren ”Foglarö” av Stockholm var på tisdagseftermiddagen nära att gå runt strax efter att fartyget lämnat kajen.

 

Här står hon fint med fören i i "Stabbens" kök

Fartyget fick grundkänning i Kappelshamnsviken. En utav Storungslotsarna fanns ombord. Man gick på en tidigare okänd grynna och ”Foglarö” sprang läck i tre babords barlasttankar. Fartyget fick på kort stund över 30 graders slagsida, och den 36 man starka besättning fick order av kapten John Gustavsson att göra livbåtarna klara.

  ”Foglarö” vändes och ca 40 minuter efter påseglingen sattes fartyget på grund i den så kallade badviken norr om det nya färjeläget och står nu endast 200 meter från land med stäven riktad in i viken.

Befälhavaren John Gustavsson säger att man inte kan skylla lotsarna för fartygsolyckan som lätt kunnat få katastrofala följder. Tidigare har fartyg med 23 fots djupgående tagits in i viken. ”Foglarö” gick 22 fot djup och för tillfället rådde ett vattenstånd som med 8 tum under normalvattenståndet. Den påseglade finns inte utprickad på sjökortet.

När ”Foglarö” tog in vatten i babords barlasttankar försökte man häva den kraftiga slagsidan genom att trimma fartyget, men misslyckades. Enda möjligheten var då att vända och sätta fartyget på grund på lämpligt ställe.

Man hade att välja mellan att gå till området norr om färjeläget eller gå längre in i Kappelshamnsviken på ett mjukare underlag. Men risk fanns då att fartyget skulle slå runt mellan färjeläget och Storungshamnen och i så fall lamslå all trafik med större fartyg till Kappelshamn och Storugns.

”Foglarö” som var lastad med 6 800 ton kalksten för Oxelösund, har så vitt man kunnat se inte sprungit läck i skrovet, utan skadan inskränker sig till de tre barlasttankarna. Från Neptunbolagets bärgningsfartyg Ajax skall man med hjälp av dykare undersöka skadornas omfattning. Eventuellt får man göra sig av med en del av lasten för att häva slagsidan, så att fartyget kan gå till Finnboda för reparation.

”Foglarö” ägs av Rederi AB Rex i Stockholm och är på 12 100 bruttoton, bredden är 18 meter och längden 149 meter, 9 meter längre än kajen i Storugns. Besättningen är på 36 man.

Samma tidning fortsätter den 3 feb 1966 med följande.

 Besättning är kvar på Foglarö

Läget för den på tisdagen i Kappelshamnsviken grundstötta malmtankern ”Foglarö” av Stockholm på 12 100 dwt var på onsdagen stort sätt oförändrat. Kompressorer har tagits ombord för att befria barlasttankarna från vatten. Ännu i natt visade ”Foglarö” inga tecken till att vilja förminska slagsidan. Under torsdagen får man ta ställning till om man skall lossa en del av kalkstenslasten.

Under gårdagen gjordes en första dykarundersökning från Neptunbolagets bärgningsfartyg ”Ajax”. Under kvällen och natten har ”Ajax” legat förankrad c:a 200 meter från haveristen med spänd wire från ”Foglarös” akter för att förhindra en eventuell förflyttning av haveristen. Vinden var på onsdagen nordostlig, men har nu gått över till ostlig, vilket är fördelaktigt för bärgningen.

Transporterna mellan haveristen och Kappelshamn sköts av bärgningsbåten ”Pilen”. På onsdagskvällen var representanter för försäkringsbolaget ombord. Befälhavaren på ”Pilen”, Charles Johansson berättar att stämningen bland besättningen på ”Foglarö” är den allra bästa. Samtliga besättningsmän är kvar ombord. Enligt uppgift undersöker man möjligheten att få hit ytterligare en av Neptunbolagets bärgare, men isläget på fastlandssidan är sådant att man har vissa problem att avvara ytterligare ett bärgningsfartyg.

 

Störst i Storugns

”Foglarö” av Stockholm på 12 100 dwt var den största båt som lämnat kajen i Storugns. Men det var ingalunda den största båt som besökt en gotländsk hamn. Rekordet håller den danska oljetankern ”Fernhaven”, som med sina 18 500 dwt besökte Slite den 27.12.1960.

Den största fartygslast som gått ut från kaj på Gotland är de 7 732 ton cement som i september 1954 lämnade Slite med ” Simon von Utrecht” med destination Kuwait i Persiska viken. Greken ”Santa Irene” på 10 261 dwt har också varit inne vid kaj i Slite.       

Samma tidning fortsätter den 4 feb 1966 med följande.

 

Slagsidan på Foglarö hävd

Man har nu lyckas häva slagsidan åt babord på den i Kappelshamnsviken grundstötta malmtankern ”Foglarö”. För att underlätta ett eventuellt tätningsarbete har man pumpat vatten i styrbords tankar och gett fartyget en lätt slagsida åt styrbord. Man får nu ta ställning till om ”Foglarö” skall tätas med cement och om man måste lossa en del av kalkstenslasten. Representanter för mäklare och försäkringsbolag finns ombord på fartyget. Isen ligger nu i jämnhöjd med Bläse. För bärgningens del är isen till en viss fördel, då man slipper problem med vinden och sjön. För bogserbåten ”Pilen”, som sköter transporterna till ”Foglarö” kan däremot isen ställa till problem, men så länge isläget inte är värre än nu går transporterna utan störningar, upp till 25 cm packis klarar ”Pilen”.

Proviant finns i tillräckliga mängder ombord på ”Foglarö” till den 36 man stora besättningen, däremot måste färskvattentankarna fyllas på. 10 kubikmeter förbrukas per dygn, läcka i färskvattentankarna och så fort tillfälle ges går ”Pilen” ut med påfyllning, 4 à 5 kubik kan man ta per tur. Tidigare har man kunnat ta mer med hjälp av en pråm, men i det rådande isläget under natten endast gått med ”Pilen”, utan pråm.

 

Kommentar: Vid dykarundersökningen så användes det en plattform som hängdes upp under ”Foglarös” botten skrov. Avsikten med detta var ju att dykaren kunde gå på denna fram och åter, och besiktiga det från undersidan. På varje sida om ”Foglarö” hängdes denna plattform upp av ett antal grova trossar vid namn ginor. Isen som tryckte på skrovet låste fast dessa. ”Pilens” huvuduppgift blev då att under lång tid eller snarare under den tid som dykaren jobbade köra runt och med propellern blåsa bort issörjan från skrovet på ”Foglarö”.

Här någonstans började också ett resonemang med ägarna av hamnen i Storugns och Svenska Shell om att få service i hamnen deras. Det var svårt att komma ut med tankbil på den befintliga kajen för att kunna leverera bunkeroljor vatten med mera. Färskvattnet på Storungssidan var salthaltigt och mycket kalkrikt därför av dålig kvalité för att leverera som pannvatten eller som dricksvatten till fartygen kalkbolaget ville naturligtvis ha god reklam för sin hamn som innebar detta och skeppshandel med all förnödenheter som tillhörde att bedriva en rationell hamn.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

06.08 | 00:11

Hej!
Är det något här du känner igen?
Det finns nya foton och dokument om händelsen

...
08.06 | 12:02

Minns detta mycket väl då jag var en av de i besättningen som tvingades stanna kvar ombord. Tjänstgjorde som 1:e Torpedhantverkare (Furir) på den tiden.

...
09.03 | 10:48

Om möjligt ring mej ang. Mitt inlägg under gårdagens inlägg ang.Sjölinjer.
Mvh.o Pettersson. Mobnr. 076-2505949

...
09.03 | 09:35

Hej!
Tack för ditt besök hos mig.
Jag tar gärna emot
info.
på stig.stigfinnare@live.se
de jag kommer ihåg är ju Helga, Ostkust. Lenita och REX.
Vad du med när ?

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS