Rederi AB Nordö Gotland

Bogseraren ”Pilen” med ram, monterad för kontroll av farledsdjup. Klargjord för att gå till hamnen och farleden vid Ar. Liggande i hamnen Storugns. Boden framför styrhytten var en litet kontor för ”Pilbunker AB” som numera företaget hette.

GT den 12 april -67:

Gotlänning öppnar bunkringsstation i Kappelshamnsviken

Rederi Pilen, tidigare Kappelshamn men numera Storugns som hemort, satsar på Kappelshamnsviken som bunkringsplats för både gästande och passerande fartyg. Genom annonsering i bl.a. Tyskland och Finland räknar man med att få kontakt med fartyg, som passerar viken och som behöver bunkra. – Rederiets tankbåt har byggts om till bunkrings båt, berättar Bengt-Olof Lindgren, som nu ensam tagit över rederiet för att bilda ett familjeaktiebolag. Redan nu har vi börjat bunkra fartyg här inne i viken men längre fram hoppas vi få också passerande fartyg som kunder.

– Rederiet omfattar också en bärgningsbåt och vi har en hel del uppdrag som väntar på den, bl. a vid Ar, omtalar Bengt-Olof Lindgren 

Kommentar: Följande beskrivning kommer här för att förstå varför osäkerheten om arbete i framtiden för Bengt-Olof.

Bengt-Olof s arbetsgivare under åren 1964 – 1967 var Ö-linjen eller Rederi AB Nordö.

Delar av historien, hämtat ur Bengt-Olof vaknar upp del 2.

Rederiets styrelse bestod av bröderna Ebert och Lennart Pettersson, Erik Petterson, William Stenberg och Lennart Andersson. Bolaget ägdes 4/5 delar av släkten.  Ebert var chef för den Södra linjen Klintehamn – Oskarshamn – Grankullaviken. Lennart stod för den Norra delen Kappelshamn – Oxelösund – Södertälje – samt senare tiden Visby – Södertälje. Moderbolaget var ”Rederi AB Pol” bildat 1949 och inköpt 1952. Det blev senare dotterbolag till Rederi AB Nordö. Ö-linjen var inget bolag – det var endast för Gotlandstrafiken marknads anpassade arbetsnamn. Under hela 50 – talet bedrev man huvudsakligen frakttransporter.  Men 1960 var man beredd att under namnet ”Ö-linjen” ta upp alvarlig konkurrens mot Ångfartygs AB Gotland. Den nya linjen Grankulla vik – Klintehamn introducerades. Vapnet man använde var m/s Nordpol (499brt) – namnet för övrigt en sammanfattning av Nordö och Pool.

M/s Nordpol lastar i Oskarshamn. Vykort B-O Lindgrens samlingar

Nordpol såldes redan 1960 och ersattes då av ett större och snabbare nybygge som fick överta namnet Nordpol (1 089 BRT). Hon var egentligen byggd för rena biltransporter. Genom diverse ombyggnationer anpassades hon lite mer även för resenärer. Nordpol (II) tog 300 passagerare och 95 bilar. Nu utsträcktes linjen även till att omfatta Oskarshamn på fastlandet. Efter säsongens slut kunde man vara belåten med resultatet – 25 000 passagerare och 8 500 personbilar. Det framkom även att de flesta utnyttjat sträckan Grankulla vik – Klintehamn.

Nordpol (II) lastar bilar i Oskarshamn foto: Krister Bång

Gotlandsbolaget såg inte med blida ögon på konkurrenten som tog så många resande från dem. Här var det dags att se över biljettpriserna. En del omändringar infördes, bland annat sänktes priset till Oskarshamn med 14 kronor. Från rederi AB Pools.  sida satte man in ytterligare ett fartyg vid namn ”Gotlänningen” (475 BRT). Hon levererades från varvet i Tyskland i maj 1962, och kunde gå direkt in i sommartrafiken månaden därpå. ”Gotlänningen” gick Oskarshamn – Byxelkrok- Klintehamn tre dagar i veckan och Oxelösund – Klintehamn fyra dagar i veckan. Ombord fanns förstklassig restaurang, och stor matsal med plats för 100 gäster. Salong med bra utsikt och plats för 170 passagerare. På sol- och promenaddäck beläget akter om salongen hade 190 resenärer sittplatser med utmärkt utsikt.  Nytillskottet kunde ta 600 passagerare samt 70 bilar eller sju långtradare och ett tjugotal personbilar. Inga hytter för långtradare eller övriga passagerare. Rederiet fram höll även att all ombord- ilandkörning skedde över för och akter. Ny var ju inte färjeläget färdigt när ”Gotlänningen” kom, utan den fick sätta stäven mot kajkanten i Gamla Oxelösund därefter kördes långtradarna och personbilarna på lösa plankor av och på färjan innan det riktiga färjeläget blev klart för att använda fullt ut.

Gotlänningen i Oxelösund med det riktiga läget. Vykort Bengt-Olof samling

Ö-linjen” införde från och med sommaren 1964 en speciell prisförmån för gotlänningar. Alla Gotlands registrerade bilar fick en rabatt på fem kronor per resa. Men införde även en prisskillnad mellan Gotlänningen och Nordpol(II) till följd av variationer i komfort. Samtidigt infördes även en familjerabatt vilket medförde att en familj med två vuxna och deras två barn plus bil kunde resa Klintehamn – Grankulla vik tur och retur för 115 kronor. När linjen startade kostade motsvarande resa 196 kronor.

 

 

Nordö hade ett bra rykte om sig både i Småland och på Öland vilket resulterade i att Kalmar kommun bad rederiet att sköta bemanningen och administrationen av den planerade passagerare linjen Travemünde – Rönne – Kalmar- Visby – Helsingfors. En trafik som färjan Calmar Nyckel var inblandad i. Fartyget hade för få hyttplatser så denna trafik upphörde efter sju månader. Fartyget såldes vidare till ett finskt rederi år 1965.

Calmar Nyckel i Nordös färger foto Tomas Johannesson

Med detta återgick Rederi Nordö till trafik mellan Gotland och fastlandet. Nordpol(II) som vintertid gick som torrlastfartyg, togs bort från passagerarnäringen 1965 för andra uppgifter. I stället satsades fullt ut på Gotland med nya fräscha trevliga och framförallt passagerarvänliga färjor. Inför 1965 hade man två nybyggen på gång för leverans tillsemesterrushen. Den första av dem, m/s Ölänningen (1414brt) anlände i maj för provtur och visning. Hon sattes in på den nyöppnade sträckan Kappelshamn – Södertälje.  Färjan var byggd och inredd för den allra bästa komfort under sjöresan. Midskepps fanns en stor TV- salong, en vilsalong med plats för 90platser fanns akterut. I skorstenen, som var en attrapp, fanns en skybar med plats för 50 sittplatser i skinnfåtöljer. Det nya var ju att hon även var utrustad med Flumestabilisatorer som reducerade fartygets rullningar till 80 procent. Färjan kunde ta 800 passagerare och 140 personbilar i två däck, längs sidorna med plats för tre långtradare i mittfilen. Eller 9 långtradare med lite varierande med personbilar. Gotlandia som var namnet på den andra av Nordö - rederiets fartyg, blev försenad från varvet.

För att klara av alla förhandsbokningar på gods och passagerare, tvingades rederiet hyra in ett litet fartyg vid namn Gilleleje om (1004brt) från G-H Linjen i Höganäs först tänkt för några veckor men hon blev kvar i Gotlandstrafiken fram över. Mest för nybyggena fick stora problem med sina maskiner. De hade två stycken huvudmaskiner men råkade ut för haverier så endast en maskin kunde användas.  Hon började gå mellan Kappelshamn och Oxelösund. Månaden därpå anlände äntligen m/s Gotlandia (1413brt) till Oskarshamn. Hon var ett systerfartyg till Ölänningen. När Gotlandia blev klar övergick Ölänningen till sträckan Oskarshamn – Grankulla vik - Klintehamn. Medan Gotlandia tog över Kappelshamn – Södertälje. Gotlänning tog över Kappelshamn – Oxelösund. Denna led gav dock inte resultat som ägarna önskade eller kunde begära, varför man hade planer på att lägga ner den trafiken som så småningom också flyttades över till Södertälje linjen. Detta var ju bekymmersamt för de styrande i Oxelösund som hade investerat omkring en miljon kronor i färjeläge, parkerings platser, stationshus m.m. Året innan hade Nordö fått ett positivt svar från hamndirektionen i Visby. På en ansökan att få trafikera Visby. Man hade då helt siktet inställt att nu skulle Gotlandsbolaget knäckas. Tillståndet utnyttjades naturligtvis och trafiken körde igång Visby – Södertälje och Visby - Oxelösund. Till stor förtret för de inblandade gotländska kommunerna Lärbro och Klintehamn. Som investerat i hamnanläggningar.

Ölänningen från www.tugboatlars.se

Rederi Nordö hade redan 1966 långt framskridna planer på att köra svävare Kappelshamn – Årsta havsbad i Stockholms skärgård. Svävare hade också funnits i Gotlandstrafiken 1969 om inte följande inträffat.

Staten med påtryckningar från ägarna av Gotlandsbolaget, beslutade om subversioner till endast ett rederi och därpå följande framtvingade förhandlingar kommit till stånd. I dec 1966 såldes Gotlänningen till Italien. Hösten 1966 meddelades från staten att Gotlandstrafiken skulle subventioneras, och endast ett rederi skulle erhålla rätten att trafikera Gotland. De båda rederierna uppmanades att sätta sig ner och förhandla snarast. Diskussionerna på börjades i slutet av 1966 och ledde till att Gotlandsbolaget i februari 1967 köpte samtliga aktier av Rederi AB Nordö. Aktierna skulle överlämnas inom en månad. 1 mars 1967 meddelade Gotlandsbolaget att man inte var i stånd att uppfylla överenskommelsen då man inte lyckas att samla in aktierna. I detta läge tillfrågades Nordö om de hade kontroll över aktierna och ombads att ställa upp på nya förhandlingar, eftersom staten snarast önskade komma igång med den planerade subventionen av Gotlandstrafiken. Red AB Nordö ställde sig positiva till förhandlingar men framhöll att ingen överenskommelse kunde nås om de inte erhöll önskat pris samt sysselsättning för tonnaget. Förhandlingarna ledde till att Nordö fick igenom sina villkor beträffande pris och sysselsättning. Gotlandsbolaget fick i affären överta Red AB POOL som ägde Gotlandia. Man övertog även terminalen i Oskarshamn. Gotlandsbolaget förband sig att chartra Gotlandia systerfartyg ”Ölänningen”, en charter som fortsatte till 1972. För att Gotlandsbolaget skulle kunna genomföra affären, ställde sig Red AB Nordö sig även positiv till Gotlandsbolagets finansiering, genom att bevilja deras begäran om lån av cirka åtta miljoner kronor under fem år. I och med detta var rederi AB Nordös ”Gotlands period till ända på våren 1967.

Det var i stort alla de anställda, utom Bengt-Olof som gick över till de nya ägarna och Gotlandsbolaget. Bengt-Olof fortsatte med sin ”Pilen o Piltank” Nordö flyttade till Malmö och öppnade linje på Travemünde – Malmö.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Per M Högman | Svar 07.10.2013 18.59

Visst saknar vi färjetrafik idag i i synnehet Klintehamn, men även Kappelshamn!

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

06.08 | 00:11

Hej!
Är det något här du känner igen?
Det finns nya foton och dokument om händelsen

...
08.06 | 12:02

Minns detta mycket väl då jag var en av de i besättningen som tvingades stanna kvar ombord. Tjänstgjorde som 1:e Torpedhantverkare (Furir) på den tiden.

...
09.03 | 10:48

Om möjligt ring mej ang. Mitt inlägg under gårdagens inlägg ang.Sjölinjer.
Mvh.o Pettersson. Mobnr. 076-2505949

...
09.03 | 09:35

Hej!
Tack för ditt besök hos mig.
Jag tar gärna emot
info.
på stig.stigfinnare@live.se
de jag kommer ihåg är ju Helga, Ostkust. Lenita och REX.
Vad du med när ?

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS